Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen
”Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld.” – så inleds beskrivningen av mål 16 i Agenda 2030. Men hur viktigt är det här målet egentligen och vad innebär det för hållbar utveckling?
Demokrati – en förutsättning för hållbarhet
Agenda 2030 bygger på ett antal principer, däribland att målen är integrerade och odelbara, det vill säga att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat. Trots det finns det en uppsjö av forskare som på ett eller annat vis försöker kategorisera målen utifrån vilka som är viktigast. En del pekar på målen om hållbar miljö som de mest viktiga och menar att det är de som skapar förutsättningar för de andra målen att bli framgångsrika, det vill säga att det utan ett fungerande ekosystem, tillgång till vatten och ren natur kvittar hur mycket vi arbetar med mål om exempelvis jämlikhet, så länge som moder jord inte mår bra. Andra forskare hävdar annat. Bland dessa är Lars Niklasson som menar att Mål 16 ändå måste vara det viktigaste. Utan ett fredligt samhälle är det inte möjligt att arbeta med resterande mål såsom exempelvis fungerande ekosystem.
Mål om “minskad korruption”, som i dagsläget finns inom mål 16 (16.5) och längst bak i dokumentet, borde därför stå först och inte sist. Minskad korruption i utvecklingsländer bör vara en prioritet inom Agenda 2030 om man samtidigt förutsätter att dessa länder ska bidra till hållbarhetsmålen.
Dessutom nämns ordet demokrati inte alls i Agenda 2030, vilket Lars Niklasson menar att alla länder måste sträva efter. Men det är för kontroversiellt för flera länder enligt honom, och sannolikheten att från början få med alla länder skulle då vara liten.
Så går arbetet med mål 16 till
Arbetet med inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner går i princip bakåt. Det har uppstått ett bakslag vad gäller grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner. Allt fler länder går mot mer auktoritära styren, såsom länder som Ungern och Turkiet. Människorättskämpar, journalister och fackliga företrädare mördas över hela världen. Mellan 2017 och 2018 mördades 431 journalister och människorättskämpar. Ytterligare tusentals sitter i fängelse. Generellt har antalet mord per 100 000 invånare ökat från 6,0 år 2015 till 6,1 år 2017. Olika former av våld mot barn kvarstår. Trafficking och människohandel har ökat under samma period (vilket egentligen kan vara ett resultat av mer tillförlitlig data och större incitament för myndigheter att följa upp och identifiera offer). Andelen dömda fångar som sitter i fängelse förblir konstant. Samtidigt finns det några ljusglimtar. FN ser exempelvis att andelen människor som registreras vid födseln har ökat, det vill säga att allt färre är så kallade statslösa.
Mycket behöver komma till för att målet om fredliga och inkluderande samhällen ska uppfyllas. Om inte för målet i sig, så för hela Agenda 2030. Fredliga samhällen är en förutsättning för mer hållbara samhällen.