Byggarbetare väntar på bussen som ska köra dem hem till lägret efter dagens arbete.

Bojkotta Qatar – effektivt sätt att påverka eller bara en enkel utväg?

Som så ofta när ett land utses till värd för ett stort mästerskap uppstod debatt även när Qatar tilldelades fotbolls-VM 2022 av FIFA (internationella fotbollförbundet). Bortsett från misstankar om korruption och de uppenbart påvra sportsliga förutsättningarna är landet, liksom sina grannländer, ökänt för kraftiga brister gällande mänskliga rättigheter. Av Qatars cirka 2,6 miljoner invånare är drygt två tredjedelar gästarbetare från främst sydasien, men även från andra delar av Afrika. Dessa jobbar under det traditionella så kallade Kafala-systemet, vilket gör arbetarna till livegna under sina arbetsgivare. Dessa företag bygger arenor och infrastruktur inför mästerskapet som blir det viktigaste någonsin i arabvärlden.

Slaveri och korruption – allt fortgår enligt plan

VM 2022 blir av nämnda anledningar kanske droppen för alla fotbollsintresserade som sedan 1990-talet sett fotbollen radikalt förändras från folksporten nummer ett till en global industri, där kommers och pengar alltid kommer i första hand. Men hur kan den spretiga fotbollspubliken påverka förbund och stater för att rimliga villkor ska gälla för alla inblandade när världens bästa landslag tävlar? Det spontana svaret från engagerade fans är ofta att bojkotta. Genom att inte köpa matchbiljetter, resor, tv-abonnemang eller annat kopplat till VM är tanken att uteblivna intäkter ska få arrangörer och andra inblandade att tänka om. Även om ingen större organisering ännu har skett bland supportrar är upprördheten utbredd och påtaglig, inte minst på sociala medier. Ifrågasättande sker också från journalister hos etablerade nyhetsmedier. För trots att bevis för att korruption legat till grund för Qatars utnämnande – och att vittnesmål om slaverilika arbetsförhållanden omkring VM-byggena kommer med jämna mellanrum – råder ingen tvekan om att turneringen kommer gå av stapeln, helt enligt FIFA:s plan. 

Avståndstagande och engagemang på plats

Så hos vem ligger bollen just nu? Såvida supportrar inte organiserar sig för att göra sina röster hörda kommer inte deras eventuella markeringar märkas förrän VM drar igång i slutet av 2022. Qatar har dock redan börjat testa sina faciliteter med FIFA:s klubblags-VM, samt träningsläger och matcher med vissa landslag. Gensvaret hos de nationella förbunden har varit blandat. Sveriges förbundskapten Janne Andersson säger till Fotbollskanalen:
– Det finns saker i det här landet som inte funkar och där har Svenska Fotbollförbundet (SvFF) valt en linje att man inte bojkottar utan att man vill vara på plats och på så sätt kunna vara med och påverka. Det beslutet stöttar jag. Jag tror att om man kan vara på plats och träffa folk och sådär så tror jag det belyses på ett annat sätt. Men vi är helt på det klara med att allt i det här landet inte är som det ska vara, vad gäller de värderingar och det demokratiska synsätt som jag och vi har.

Christer Wälivaara, internationell strateg på fackförbundet Byggnads:
– Vårt långsiktiga arbete med det globala facket har faktiskt rönt framgångar genom att både den qatariska staten och framför allt Supreme Legacy Committee (arrangörsansvarig för fotbolls-VM) har avtalat om att vi får göra inspektioner både på arenabyggena och boendena. Där har vi en direkt framgång. Någonstans mellan 40 000-60 000 arbetare som bygger arenorna och har boenden med sina företag har fått det bättre. 

Förutom att samarbeta med Byggnads har SvFF även samtalat med Amnesty. Människorättsorganisationen uppmuntrar varken till bojkott eller till det motsatta, men uppmanar förbund och spelare till att påverka på plats och att följa upp situationen efter sitt besök i Qatar. Karl-Erik Nilsson, ordförande i SvFF, menar att man genom landslagets upprepade vistelser och engagemang i det framtida VM-landet redan kan ha bidragit till en viss positiv skillnad för migrantarbetarna, istället för att isolera dem. Enligt Nilsson har arbetarna som man har träffat på plats varit tacksamma för uppmärksamheten och för att man inte blir lämnade i sticket. Nilsson träffade även Qatariska fotbollförbundets ordförande Sheikh Hamad bin Khalifa bin Ahmed al-Thani i huvudstaden Doha, tillsammans med sina norska och danska kollegor. Det gemensamma målet är att sprida medvetenhet om mänskliga rättigheter och arbetarnas förhållanden.

Påtryckningar påverkar VM-ledningen

Ledarna för Qatars för VM-organisation svarar indignerat och oförstående på all kritik som framförts sedan man 2010 utsågs till värdland. Man är högst medvetna om de höga krav som ställs från västvärlden och är måna om att visa upp allt positivt man har gjort, gör och planerar. Känslan av att man har ögonen på sig är påtaglig, vilket 2020 bland annat resulterat i en officiell strategi för hållbarhet.

Förutom att enskilda supportrar och förbund tar ställning har även spelare höjt rösten. En av dem är Finlands Riku Riski, som avstod från en träningsmatch i Qatar 2019 av etiska skäl. Detta trots att det riskerade hans plats i landslaget i efterföljande matcher. Värt att notera att Finland 2020 avstått från att resa till Qatar. Riskis beslut bidrog till debatt och påverkade bland andra lagkamraten Tim Sparv:
– Jag tror inte att man enbart ska resa någon annanstans, man borde även ingå en dialog och vara där och sätta press via olika medier, göra det klart och tydligt att det inte är något man stöttar. Jag tror inte heller på att bojkotta. Det är en del av lösningen, men det är inte hela lösningen. 

James Lynch på människorättsorganisationen Fair/Square kopplar diskussionen till den massiva bojkotten av Sydafrika under apartheidstyret:
– Det var en del av en bredare uppsättning politiska och ekonomiska sanktioner mot landet. Det var inte bara sport isolerat. Det var en del av en internationell samhällsposition av isolering. Det var jätteviktigt. Den andra beståndsdelen är att det riktades mot en chockerande politik som var ganska specifik. Man kunde nästan fastställa att ”de här sakerna behöver ni ändra”.

VM 2022 – ett framsteg eller bakslag för mänskliga rättigheter?

När så “FIFA World Cup” drar igång 21 november 2022 har Qatar slagit på stort för att locka massorna. Ölkonsumtion tillåts exempelvis på speciella fanzoner, trots att alkohol vanligtvis är förbjudet i landet (bortsett från vissa hotellrestauranger). Flera personer har därför tidigare straffats med piskrapp på grund av att de blivit ertappade med att ha druckit alkohol. 

Med tanke på hur annorlunda det qatariska samhället är uppbyggt jämfört med alla tidigare VM-värdländer kan man fråga sig vilken typ av fotbollsturist som väljer att ta sig dit. Sannolikt blir det relativt välbeställda människor, kanske en och annan nyfiken globetrotter och groundhopper som vill se det omtalade landet med egna ögon. Att det kommer genomföras synliga protester på plats är således inte så troligt, samtidigt som de knappast skulle tillåtas av regimen. Men kanske skulle de mest effektiva protesterna ändå kunna ske på avstånd från själva turneringens spektakel. Om supportrar en masse bestämmer sig för att inte se på matcherna via stream eller tv, samt undviker VM-relaterat innehåll på internet – och kort sagt vänder VM ryggen – skulle både FIFA och de företag som köpt dyra sändningsrättigheter få sig en tankeställare. Kanske skulle inte ens en tydlig organisering bland fotbollskonsumenter behövas för att framtida VM-arrangemang ska skötas annorlunda, även om tydliga kravspecifikationer naturligtvis skulle underlätta för samtliga.

Ett annat effektivt verktyg skulle kunna vara att ifrågasätta FIFA:s och VM:s sponsorer. Detta blir dock snabbt komplicerat då de (Coca-Cola, Adidas, Visa, med flera) är så etablerade och kontrollerar sina marknader till den grad att det till och med kan vara svårt att direkt bojkotta deras enskilda produkter.

Arvet från VM 2022

Även om förändringar till det bättre trots allt skulle ske i Qatar innan VM 2022 drar igång finns oro och misstankar för att det inte blir mer än ett tillfälligt spel för galleriet. Oron kan nog sägas vara väl befogad, exempelvis med tanke på att relativt få av alla gästarbetare i landet jobbar med projekt direkt kopplade till VM-arrangemanget. Terje Svendsen, ordförande i det norska fotbollförbundet:
– Jag tror att det finns en klasskillnad i Qatar mellan gästarbetare som arbetar med VM-anläggningar och de som inte gör det. I själva verket tror jag att de som arbetar med VM har det bättre än de som inte gör det. Jag är rädd för vad som händer efter VM och när alla anläggningar är klara. Vad händer med reformerna då? Är det tillbaka till Kafala-systemet igen? När det gäller Norge och NFF kommer vi naturligtvis att försöka kvalificera oss till VM. Å andra sidan är det viktigt att organisationer som Amnesty och fotbollförbund, som bryr sig om arbetstagarnas rättigheter, fortsätter att belysa vad som händer där.

Läs mer om mänskliga rättigheter och fotbolls-VM i Qatar 2022 hos Projekt Q22.